Vilka är egentligen våra snygga Pride-modeller?

Många av er har säkert lagt märke till de fantastiska affischerna för Borås Pride som sitter uppe just nu runt om i stan. Vi förstår att ni såklart undrar vilka dessa fyra snyggingar är, om de tar mjölk till flingorna och hur just de laddar upp inför Borås Pride. MEN fundera icket mer, för under de närmaste veckorna kommer vi att presentera dem i varsitt inlägg här på bloggen. Först ut är dekoratören och poeten Ulf Truffe!

Ulf  är en nybliven 53-åring som under det senaste året flyttat tillbaka till hemstaden Borås efter ett antal år på vift i Göteborg. Ett återvändande han ser mycket positivt på, och får medhåll av från särbon, när vi slår oss ner för en pratstund i hans luftiga, centrala lägenhet.

— Det är väldigt roligt att vara tillbaka i Borås, och att återfå kontakten med gamla vänner. Jag behövde helt enkelt en mer tillgänglig miljö. Göteborg är jättevackert, men det är en svår stad att ta sig fram i med rullstol. Jag märker redan av en mycket större livskvalitet här i Borås, säger Ulf medan vi dricker av det nyserverade kaffet i vardagsrummet.

I 20-årsåldern begav sig Ulf till Göteborg för jobb inom textilbranchen. Han hade då sällskap med en tjej och fick en, enligt sina egna ord, en ”underbar son”. Men Ulf och sonens mamma separerade när han var tre år gammal. Efter det blev Ulf för första gången kär i en kille.
— Då tänkte jag: ”Vad gör jag nu? Kan jag leva med honom?”. Men beslutsprocessen blev snabb, för jag kände helt enkelt att jag var tvungen att visa hela mig, speciellt för min sons skull.

Först berättade Ulf om sin nya kärlek för föräldrarna, sedan vänskapskretsen. Vännerna tog det bra, men föräldrarna behövde smälta det lite.
— Till en början satte de upp regler kring hur jag och min kille skulle bete oss framför dem, jättelöjligt. Och jag vet inte varför, de var kanske osäkra. Men de släppte väldigt snabbt på de där reglerna, bara efter några månader var de helt okej med mitt nya förhållande. Och när släktingar som var Jehovas vittnen tyckte att de skulle ta avstånd från mig så sa de ifrån, berättar Ulf, märkbart stolt och tacksam över sina föräldrar:
— Jag skulle aldrig ha fixat livet så bra som jag gjort utan mina föräldrar.

Och Ulfs resa för sin kärlek har inte varit lätt, han har mötts av diskriminering i sin värsta form i yrkesrollen. Två år efter det att han träffade sin kille förlovade de sig. Ulf närmade sig då 30 årsåldern och jobbade i en herrbutik i Göteborg som dekoratör och inköpare. Men snart efter att kollegorna fick veta att han skulle gifta sig med en man så började företaget succesivt att äta ut honom.
— Jag blev hänvisad till att jobba på lagret och mådde såklart väldigt dåligt över detta. Det blev så illa att jag själv valde att gå därifrån. På den tiden, runt 1994, fanns det inte heller någon diskrimineringslag att ta hjälp av, det fanns inget facket kunde göra för mig. Idag ser det annorlunda ut, idag hade jag ju kunnat anmäla detta, säger Ulf.

Efter att Ulf lämnat herrbutiken stod han arbetslös. Han låg dessutom i en vårdnadstvist med sin föredetta över sonen. Och mitt i allt fick han också diagnosen MS.
— Det var några väldigt tuffa år för mig. Som tur var hade jag jättefint stöd av min dåvarande man och mina föräldrar. Alla behöver någon. Ensam är inte stark, man behöver ett skyddsnät.

I det tunga fann Ulf utlopp i nya kreativa skapanden. Han, som tidigare jobbat med mönsterkonstruktion och dekoration, hittade teatern och skrivandet. Allt började med Angereds teater, där Ulf gick med efter sin sjukdomsdiagnos. I och med teatern uppmuntrades han att skriva texter, vilket han också gjorde. Ulfs texter har gett upphov till tolv antologier med noveller och dikter han samlat på sig under flera år, många med temat kärlek och tro. Han har också skrivit tre böcker, varav en barnbok.  Skrivandet har blivit en verkstad i sig för Ulf, med uppläsningar för både troende och icke-troende, med ett särskilt budskap om att var mer tillåtande mot sig själv.
— Jag har tillåtit mig själv att må skit, det är okej att må skit. Jag skyndar långsamt, det gör inget om det tar tid, att jag inte alltid kan använda händerna. Men skrivandet ger så mycket. Det ger mer än vad mina tidigare jobb har gjort.
Men på frågan om hans tidigare dekoratörsintressen finns kvar svarar han att det alltid sitter i.
—Jag möblerar alltid om hemma, säger Ulf och skrattar nickande mot arrangemanget av figurer på soffbordet.

Borås-Pride-Peppa med Ulf!

Vad betyder Borås Pride för dig?

— Att Pride anordnas här gör mig så enormt stolt över att vara Boråsare! Jag är glad att det har kommit hit. Egentligen borde Pride finnas hela året, man ska vara stolt över Borås och alla HBTQ- personer året runt. I den bästa av världar skulle inte Pride behövas alls, men idag behövs det ju, och vi kommer att få fortsätta med detta.

Var hittar vi dig under Borås Pride?

— Jag kommer att vara med så mycket jag kan! Men det kommer att behövas ta en del pauser. Min balkong kommer i alla fall att vara Pride-dekorerad!

Vilket är ditt bästa uppladdningstips inför Borås Pride?

— Champagne och bön! Nämen det finns så många positiva, fina och starka krafter som är med i detta, så det kommer att ge ringar på vattnet för hela staden.